Googles kvantgenombrott: 13 000 gånger snabbare än dagens superdatorer

Google meddelar att de har utvecklat ett specialiserat kvantdatorprogram som kan analysera molekylers struktur 13 000 gånger snabbare än dagens bästa superdatorer. Programmet heter Quantum Echoes och körs på Googles kvantdatorchip Willow.

– Programmet är inte bara snabbare, det är ett språng in i framtiden, säger Hartmut Neven, kvantforskare och grundare av Google Quantum AI, till SVT Nyheter.

Inom fem år hoppas Google att Quantum Echoes – tillsammans med framtida, mer kraftfulla kvantdatorer – ska kunna användas för att utveckla nya läkemedel och material. Målet är att på atomnivå förstå hur mediciner fungerar och binder till kroppens membran.

Algoritmen Quantum Echoes är dessutom verifierbar, vilket innebär att resultatet kan upprepas på andra kvantdatorer.

– Det centrala med verifierbarhet är att det är ett stort steg mot verkliga tillämpningar. Genom att nå detta resultat tar vi oss närmare kvantdatorers genomslag i samhället, säger Tom O'Brien, forskare vid Google Quantum AI och ansvarig för projektet till Bloomberg News.

Även Teslas vd Elon Musk kommenterade framstegen på plattformen X.

"Grattis. Det verkar som att kvantberäkning börjar bli relevant", skriver han.

Svensk kvinnlig chef för nordisk kvantsatsning

Samtidigt som Google presenterar Quantum Echos, byggs vad som ska bli världens främsta kvantdator i Köpenhamn. Projektet finansieras av danska Novo Nordisk Fonden – en av världens rikaste välgörenhetsstiftelser för forskning – och den danska regeringen, med målet att göra Norden världsledande inom kvantteknik. Svenska Ebba Carbonnier har utsetts till chef för kvantdatorn Magne, rapporterar Dagens Industri.

– Den första kvantdatorn på nivå två. Den kommer att vara helt unik, säger Ebba Carbonnier till DI.

En kvantdator på nivå två är en så kallad felkorrigerad dator, vilket förenklat innebär att den är bättre på att hantera beräkningsfel. I praktiken är en nivå två-dator som Magne tillräckligt robust för att kunna användas för avancerade beräkningar inom exempelvis kryptering och materialforskning.

Magne väntas vara klar för användning år 2027 och ska vara tillgänglig för alla nordiska länder.